Ny frilla

Efter sex-sju år av långt blondt hår var det så dags att göra något annat...

"Kändis spotting"

Snubben i "Lyxfällan" och kvinna i "Ett med naturen"...

Humm...nu känndes detta helt plötsligt inte så värst imponerande, jag får jobba på det :)

Antibarnupplevelse

I söndags genomled jag min värsta antibarnupplevelse.
Hittade en fin röd kjol på HM i söndags som jag bestämde mig för att prova. Det är kö till provhytten. Varmt och kvavt. Plötsligt hör jag ett barn gallskrika. Gråt och skrik varvas. De kommer närmare, tränger sig med barnvagnen provkön. En stackars tjej försökte få tyst på barnet, men ungen bara gallskriker/gråter. Mamman till barnet befinner sig i en provhytt och försöker med en vänlig men bestämd röst få tyst på barnet varvid ungen får fnatt och skriker ännu högre. Skriken studsar mellan de trånga väggarna, jag känner hur svetten börjar pärla sig under jackan. En man tränger sig och snor mitt provrum. Skitgubbe!

Ids jag prova, vill jag verkligen ha kjolen, är det värt detta?

Ungen gallskriker, jag suckar. Känner hur paniken kommer smygandes.

Kan någon få tyst på ungen, var är ventilationen, blir de aldrig klara i omklädningsrummen?

När jag tillslut kommer in i provhytten känner jag mig alldeles slut. Kollar mig i spegeln och jag är röd i ansiktet av inre ansträngning…

Ska det va så här, är det så här det kommer att bli?

Jag köper kjolen, barnet är borta. På väg ut ur butiken skänker jag en stilla tanke på en mysig kille som just fyllt 1 år och bestämmer mig för att glömma skräckexemplet från HM.

Hår

Diskuterade hår på kafferasten en dag förra veckan. Peruker, tupéer, rakade skallar, "combovers" och annat smått och gått. Fick då höra att söner vanligtvis ärver morfaderns hårfäste.

Sorry pappa, men det lät ju lite hårresande om jag skulle lyckas få söner… ;)

Saknaden av en gen

Jag har insett att jag saknar en gen, Städgenen tror jag att den heter på läkarspråk. Alla andra verkar ha den, speciellt min mamma. Därför är saknaden så oerhört stor – jag kunde ju ha ärvt den så enkelt. Genen är hos mig i princip obefintlig. Eller i alla fall väldigt overksam. Saknaden av genen leder till en plågsam sjukdom: Den dåliga städdisciplinen . Symtomen visar sig bland annat i form av klädhögar, dammråttor, skitiga fönster, stora ”ska-till-återviningen-högar”, en svällande tvättkort och lite skit i hörnen…

Jag har en fantastisk mor som har hjälpt mig när jag är som mest sjuk. Bland annat hade hon putsat mina fönster under tiden vi var på semester. (1000 tack mamma!)

Jag vet inte om sjukdomen är obotlig, jag är rädd för det. Inte heller om den är ärftlig, jag har inte ärvt den och hoppas innerligt att jag inte för vidare den. Jag tror dock att den kan vara smittsam, min sambo har uppvisat vissa symtom.

Just nu önskar jag bara att jag blev frisk.